Japansk Spets

Den japanska spetsen är en liten vit hund som ofta misstas för att vara en samojedvalp. Japansk Spets är en ganska ny ras som fick officiell standard i hemlandet Japan i slutet på 40-talet. Jappen kom till Sverige 1973. Idag registreras ca. 170 valpar per år i Sverige.

japansk spets

Japanska spetsklubbens RAS

URSPRUNGSLAND/HEMLAND:
 Japan

UTGIVNINGSDATUM FÖR FCI:s ORIGINALSTANDARD:
 1987

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: 
Sällskapshund

FCI-KLASSIFIKATION:
 Grupp 5 Sektion 5

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
 Japansk spets anses härstamma från den stora, vita, tyska spets, som infördes till Japan 1920 via Sibirien och nordöstra Kina Rasen ställdes ut första gången i Tokyo 1921.1925 importerades två par vita spetsar från Kanada och fram till 1936 skedde import från Kanada, USA, Australien och Kina. Till slut korsades deras avkomma för att uppnå en bättre ras.1948 fastställde den japanska kennelklubben en rasstandard, som fortfarande gäller.

HELHETSINTRYCK: 
Hela kroppen skall vara täckt av riklig, rent vit päls. Nospartiet skall vara spetsigt, öronen trekantiga och upprättstående och svansen, som bärs över ryggen, skall vara yvig. Kroppsbyggnaden skall vara fast och välbalanserad och ge intryck av harmonisk skönhet, energi, värdighet och elegans, som kännetecknar denna ras.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:
 Förhållandet mankhöjd/kroppslängd skall vara 10:11.

UPPFÖRANDE OCH KARAKTÄR: 
Den skall vara intelligent, gladlynt och livlig.

HUVUD:
 Huvudet skall vara måttligt brett och runt samt i harmoni med kroppen.

SKALLPARTI:
 Skallen skall vara bredast i sin bakre del.

STOP: 
Stopet skall vara markerat.

ANSIKTE:
 Pannan skall vara måttligt framträdande.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara liten, rund och svart.
Nosparti: Nospartiet skall vara spetsigt. Nosspetsen skall vara välbalanserad och något rundad.
Läppar: Läpparna skall vara åtsittande och helst svarta.
Käkar/tänder: Saxbett med vita och starka tänder.

ÖGON: Ögonen skall vara medelstora, mandelformade, något snedställda och mörka till färgen med svarta ögonkanter.

ÖRON: Öronen skall vara högt ansatta, små, triangelformade, upprättstående och ej för brett placerade. De skall vara framåtriktade.

HALS:
 Halsen skall vara medellång med välutvecklad muskulatur.

KROPP:
 Manke: Manken skall vara hög.
Rygg: Ryggen skall vara plan och kort
Ländparti: Länden skall vara bred.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben.
Underlinje: Buken skäl var väl uppdragen.
Svans: Svansen skall vara medellång, högt ansatt och bäras över ryggen.

FRAMSTÄLL:
 Skulderblad: Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda.
Armbåge: Armbågarna skall vara åtliggande.
Underarm: Frambenen skall vara raka
Tassar: S k kattfot. Trampdynorna skall vara tjocka och de skall, liksom klorna, helst vara svarta.

BAKSTÄLL:
 Helhetsintryck: Bakstället skall vara muskulöst.
Knäled: Knäleden skäl vara måttligt vinklad.
Has: Hasen skall vara måttligt vinklad.
Tassar: Baktassar som framtassar.

RÖRELSER:
 Rörelserna skall vara livliga och energiska.

PÄLS:
 Pälsstruktur: Täckhåret skall vara rakt och strittande. Underullen skall vara kort, mjuk och tät. Ansiktet, öronen, frambenens framsidor och bakbenen nedanför hasen skall ha kort päls. Resten av kroppen skall vara täckt av riklig,1ång päls, särskilt från halsen till skuldrorna. På förbröstet bildar pälsen ett vackert krås. Svansen skall vara täckt av riklig päls.
Färg: Färgen skall var rent vit.

STORLEK/VIKT:
 Mankhöjd: Hanhundar 30-38 cm. Tikar får vara något mindre än hanhundar.

FEL:
 Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
- Överbett
- Underbett
- Kraftigt ringlad svans
- Skygghet
- Skällighet

DISKVALIFICERANDE FEL:  
- Hängöron
- Svans, som inte bärs över ryggen

TESTIKLAR:
 Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.